Högkvalitativ utbildning är en stark dragkraft

Dagens studerande är framtidens arbetare. Med denna verklighet som bakgrund är de flesta ense om att en satsning på unga är en satsning på landets framtid. Trots att detta sentiment inte enbart ekas bland folkmun, utan även bland majoriteten av beslutsfattare, har underlaget för utbildning enbart minskat under det senaste decenniet. Finansministeriet föreslår inbesparningsåtgärder som uppmuntrar högre skuldsättning bland studerande samtidigt som de varnar om en ökande skuldsättningsgrad bland privata hushåll. Välmåendet bland unga vuxna har enligt de flesta indikatorer gått nedåt, men finansministeriet hänvisar till att terminsavgifter för studerande kunde uppmuntra studerande att examineras snabbare. Inbesparningsåtgärderna blickar 10 år framåt, men förbiser att se de långtida förlusterna som åtgärderna riskerar.

Internationellt och även i Norden är Finland uppmärksammad för sin högkvalitativa utbildning. I de flesta länder värderas studerandemigration högt och därmed har processer strömlinjeformas genom internationella överenskommelser inom EU, men ytterligare även inom norden. Kapitalet på studerande är högt och unga medlemmar i samhället med ett stort potential är eftertraktade. Trots att utbildningens kvalitet inte är det enda som påverkar beslutet vart studerande utför sina studier är det en väldigt väsentlig del. Nedskärningar i utbildningen i Finland leder till sämre utbildningskvalitet och för ett land vars största fjäder i hatten är dess utbildning, kan det dramatiskt påverka attraktionen bland studerande både inom och utanför landets gränser.

Speciellt inom den finlandssvenska högskolevärlden tävlar högskolorna inte enbart om sökande inom landet, utan även med vårt grannland Sverige. Enligt den rapport tankesmedjan Magma kom ut med 2019 pekar resultatet på en stor procentuell skillnad mellan finlandssvensk inflyttning till Sverige i jämförelse med finskspråkiga. Av de som flyttar till Sverige flyttar under 50% av finlandssvenskar tillbaka till Finland, vilket även är signifikant lägre procent än bland finskspråkiga. Även medräknat med den svenska migrationen till Finland präglas svenskspråkiga i Finland av ett migrationsunderskott.

För att öka den finska konkurrenskraften inom migration bland övriga nordiska länder finns det en hel del förbättringsåtgärder. De förnyade kriterierna för A-uppehållstillstånd i Finland för internationella studerande är ett steg åt rätt riktning, men underlättar sist och slutligen inte möjligheten för permanent uppehåll i landet. I frågan om hur vi som ett land kan förbereda oss för utfallet av en lägre nativitet är svaret ofta ökad emigration. För att locka, integrera och preservera utländska emigranter står kvalitativ utbildning i centrum.

Som ett land som är stolt för sin utbildning kan det inte kompromissas med utbildningens kvalitet. Högskolesystemet ska inte heller förvandlas till en produktionsfabrik av examina, utan det är viktigt att studerande som utexamineras i Finland, har de kompetenser som krävs för arbets- och näringslivet. Den framtida arbetskraften måste ha rätt kompetenser, men att riskera studerandes hälsa, välmående eller skuldsättningsgrad är inte heller rätt väg. För att balansera statskassan handlar det sist och slutligen om prioritering och vi har inte långsiktigt råd att bortprioritera utbildningens kvalitet eller ungas hälsa.

För mera information

Arcada studerandekår – ASK
Abbe Karlsson
Styrelsemedlem
abbe@asken.fi

Studerandekåren vid Yrkeshögskolan Novia – Novium
Lina Johansson
Styrelseordförande
so-novium@novia.fi
+358 453430777

Ställningstagandet utgör en del av ASKs och Noviums gemensamma riksdagsvalskampanj ”Kaikille samma!.

Föregående
Föregående

Dags att utse Årets lärare!

Nästa
Nästa

Osäker på hur man röstar? Så här går det till rent praktiskt!